Här har jag kopierat två artiklar jag hittade på nätet om just Hjärntrötthet:

Artikel 1:

Hjärntrötthet – välbesökt föreläsning i Munkedal

Publicerad 02 okt 2011

NHR Måsen arrangerade, tillsammans med ABF FyrBoDal, en temakväll om hjärntrötthet.

Över sjuttio personer, både medlemmar och andra intresserade, samlades i Munkedals Folkets hus för att lyssna till Peter Berglund, med. doktor neuropsykiatri, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som höll en mycket intressant föreläsning.

Peter Berglund inledde med att förklara skillnaden mellan normal trötthet och hjärntrötthet.Vid normal trötthet i hjärnan, t ex efter mycket pappersarbete, när man måste sätta sig in nya uppgifter eller vid tentamensläsning. Dvs efter lång tids koncentration på någon mental uppgift eller om man har sovit illa, ätit för lite eller har en infektion. Denna trötthet går över efter en stunds paus eller när man återhämtat sig från den tillfälliga påfrestningen.

Vid onormal trötthet i hjärnan krävs däremot lång tids återhämtning. Hjärntrötthet är vanligt vid långvariga stress- och värktillstånd, utbrändhet, whiplashskador m m. Typiskt är att all energi tar slut, den hjärntrötte får extrema koncentrationssvårigheter och problem att behålla uppmärksamheten över tiden.

Ett osynligt handikapp

När man söker vård för sin trötthet är prover och undersökningar som t ex datortomografi, magnetröntgen, EEG etc. normala. Eftersom man inte kan se någon nervcellsskada som orsak, är handikappet osynligt och man blir därför ofta inte trodd av omgivningen, i sjukvården, hos försäkringskassan, på arbetsförmedlingen eller i skolan.

Tillståndet är också vanligt vid ett flertal sjukdomar eller skador som påverkar hjärnan, såsom skallskador, stroke, MS, Parkinson, epilepsi, hjärnhinneinflammation m m.

Några vanliga symptom vid hjärntrötthet:

Bristande uthållighet = mental uttröttbar

Trötthet

Koncentrationssvårigheter

Initiativlöshet

Minnessvårigheter

Tanketröghet

Irritabilitet

Blödighet

Stresskänslighet

Ljudkänslighet

Ljuskänslighet

Sömnstörning

Sexuell störning

Bristande simultanförmåga

Vid hjärntrötthet har man svårare att filtrera bort ovidkommande sinnesintryck. "Bruset" i signaleringen ökar, man kan inte koppla bort och vila hjärnan. Tröttheten uppstår när man aldrig kan slappna av. Man blir mer lättstörd och det krävs en stor viljeansträngning för att koncentrera sig.

Behandling saknas

Det finns ingen direkt behandling mot hjärntrötthet, men Peter Berglund gav några goda råd för att mildra symptomen. Undvik överbelastning – gör endast en aktiviteti taget. Tag regelbundna pauser för återhämtning - och gör det i tid - inte när man redan blivit trött. Undvik störande stimuli – sortera bort "bruset", använd solglasögon vid starkt ljus och öronproppar om man vistas i högljudda miljöer. Vissa personer kan bli hjälpta av antidepressiva läkemedel eller behöva huvudvärkstabletter om hjärntröttheten också ger huvudvärk.

Artikel 2:

hjärntrötthet

Mental uttröttbarhet förekommer efter skador som stroke, skall- och hjärnskador, hjärnhinneinflammation, MS, demenssjukdom och Parkinsons sjukdom, kan också uppstå vid sjukdomar med långvarig värk samt olika former av långvarig eller svårartat stress.

Vid olika symptomgivande tillstånd eller förändringar i nervsystemet är det mycket vanligt med stresskänslighet och ”hjärntrötthet”, en enorm trötthet som omgivningen inte alltid kan förstå. Det är en kraftigt ökad uttröttbarhet och svårigheter att ”komma igång”, som kan vara mycket handikappande för den som drabbats. Han eller hon vill då vila mycket, även dagtid, och kan av omgivningen – och även av sig själv – dömas som lat, omotiverad och passiv. Men den domen är vanligen orättvis.Symptomen uppträder ganska likartat vid helt olika sjukdomar eller skador i hjärnan, hjärnstammen eller nervsystemet i övrigt, t.ex. av MS, depression, stress, utbrändhet, fibromyalgi, whiplash, nedsatt blodcirkulation i hjärnan, stroke (propp eller blödning), demens, Parkinson. Ibland även hjärtinfarkt.

Ofta upplever man svårigheter att ta in information från mer än en källa samtidigt, t.ex. när flera personer pratar samtidigt runt matbordet. Eller om barnbarnen springer omkring och stimmar. Det blir då en stressituation som kan leda till ”kaos i hjärnan”. Det är som att dra ner en rullgardin för ögonen, och den drabbade kan då knappt prata ens med en enda av personerna. Ofta blir då också närminnet nedsatt. Irritabilitet, gråtmildhet och depression är vanligt.Stor variation från dag till dag eller från ögonblick till ögonblick är typiskt. Varje litet stressmoment kan leda till detta kaos, t.ex. bara hastigt ändrade planer för dagen. Stor variation även i detta avseende. Även till synes obetydliga krav, som t.ex. att behöva fylla i en ny blankett, kan vara tillräckligt som stressfaktor som stjälper den sjuke för resten av den dagen.Så länge den drabbade kan känna att hon har kontroll över läget och får ägna sig åt en sak eller en person i sänder, utan störande moment omkring sig och utan plötsliga ändringar i planeringen, kan hon eller han prestera lika högt eller nästan lika högt som före sjukdomsdebuten eller skadetillfället. Varierar förstås beroende på skadans typ, storlek och plats.En viktig orsak kan vara att de friska delarna av hjärnan måste arbeta extra för att kompensera och att lära sig det som de sjuka eller skadade delarna inte längre klarar av. Det blir förstås mycket ansträngande.

Det finns en hypotes att symptomen kan bero på störningar i ett cellsystem som kallas stjärnceller (astrocyter). Detta cellsystem fungerar normalt som ”läskpapper” för de kemiska budbärare som förmedlar nervsignaler över vätskerummen mellan nervcellerna. Om de kemiska budbärarna flyter ut för okontrollerat till angränsande nervceller klarar inte hjärnan av att hålla isär vad som är vad. Det är som att lyssna på många radioprogram samtidigt ur samma högtalare.En besläktad orsak är nedsatt förmåga för hjärnan att sortera sinnesintryck. Inkl. hjärnans kontroll över hörselsinnets sorteringsfunktioner => ökad ljudkänslighet.

Vid neurologisk sjukdom och skada blir de direkta symptomen ofta så tydliga för alla, att man lätt glömmer att större delen av hjärnan fortfarande är frisk! De friska delarna kan ofta lära sig förvånansvärt mycket av det som förlorats i sjukdomen eller skadan. De behöver då stimuleras och tränas så mycket som möjligt, både kroppsligt och mentalt, fysiskt och psykiskt, aktivt och passivt (t.ex. någon hjälper till att röra en förlamad arm många gånger dagligen). Men man måste ha stor respekt för den sjukes ökade uttröttbarhet, nedsatta stresstålighet och behov av lugn och kontroll över sin situation!

Hjärntrötthetssyndrom är vanligt efter hjärnblödning på grund av brustet pulsåderbråck i hjärnan enligt en avhandling från Sahlgrenska akademin. Syndromet ökar risken för att drabbas av ångest- och depressionssjukdom.Det är viktigt med ökad medvetenhet om risken för hjärntrötthetssyndrom efter subarachnoidalblödning, men även vid andra tillstånd. Symtomen är ofta "osynliga" och patienterna möts inte sällan av bristande förståelse från anhöriga, vårdgivare eller försäkringskassa. Det finns ännu ingen regelmässig behandling mot syndromet, men noggrann information om förlopp och prognos underlättar troligtvis rehabiliteringen.

Hjärntrötthetsyndrom, även kallat Asteno-Emotionellt syndrom, innebär en kombination av flera av följande symtom: ökad uttröttbarhet vid mental ansträngning (hjärntrötthet), svårigheter med koncentration och närminne, ljud/ljuskänslighet, irritabilitet och stresskänslighet. Syndromet är vanligt vid olika typer av stroke, men även vid andra tillstånd som till exempel skallskador, MS, Parkinsons sjukdom och infektioner i hjärnan. Dessa symtom är ofta mer handikappande än neurologiska symtom, som förlamningar och känselstörningar.

Subarachnoidalblödning är en typ av stroke som drabbar personer i yrkesför ålder (medelålder cirka 50 år) och beror på ett brustet åderbråck (aneurysm)på något av hjärnans större blodkärl. Insjuknandet karakteriseras av plötslig, svår huvudvärk, och kan följas av illamående/kräkningar, kramper eller medvetslöshet. Cirka en tredjedel dör i samband med blödningen, en tredjedel blir helt återställda och en tredjedel överlever med någon typ av handikapp.

Hjärntrötthetsyndromet är en del av de symtom som inte syns utanpå. Symtomen kan visa sig i form av mental uttröttbarhet, påverkad koncentrationsförmåga, känslighet för ljus, ljud och brus, nedsatt stresstolerans, oro, irritabilitet och emotionalism. Hjärntrötthetssyndromet är inte relaterat till storlek av skada men kan få stora konsekvenser i vardagen. Det är de dolda handikappen upplevs som svårast och att det är svårt för utomstående att förstå. Andra dolda handikapp efter stroke kan t ex vara påverkan av omdöme, tolkning och sovring av intryck, informationsöverföring och minne.

Vi vet att de dolda handikappen begränsar vardagen och möjligheten till att vara delaktig.